Ett missfall innebär i regel att man får blödningar och smärta i underlivet samt ibland även krampliknande symptom. Smärtan kan påminna om mensvärk med smärta som strålar ut mot ryggen och/eller nedre delen av magen. Blödningen börjar ofta begränsad för att sedan bli ymnig med slem, klumpar av levrat blod i sig. Att uppleva smärta och blödningar i underlivet när man är gravid behöver dock absolut inte innebära att man är på väg att få ett missfall, då dessa symptom oftast har någon annan orsak. Även om dessa symptom oftast alltså inte innebär ett missfall rekommenderar vi på Underlivet.nu att du ändå alltid kontaktar vården om du upplever dem. I synnerhet ifall du blöder kraftigt och blödningen inte slutar.

Fördröjt missfall & utomkvedshavandeskap

Vid tidiga missfall reagerar inte alltid kroppen på att fostret dött och stöter därför inte ut det. Detta kallas fördröjt missfall och ofta passerar flera veckor innan kroppen upptäcker att fostret är dött och då stöter ut det. Det händer även att fördröjda missfall upptäcks vid en ultraljudsundersökning. Detta sker då genom att läkaren inte kan se fostret då det dött och avstannat i växten och därför är mycket mindre än man förväntar sig i den veckan. Även utomkvedshavandeskap brukar upptäckas vid ultraljudsundersökning. Om man upptäcker utomkvedshavandeskap måste man genomföra en abort då fostret ändå inte är livsdugligt och det är farligt för kvinnan med obehandlat utomkvedshavandeskap.

Om man genomgått ett missfall kan ägglossningstest fortfarande visa att man är gravid. Detta beror på att de graviditetshormoner en kvinna insöndrar under graviditeten förblir kvar i kroppen tills de slutligen bryts ner vilket kan ta flera veckor.

Det är inte ovanligt med mycket tidiga missfall där kvinnan inte uppfattat att hon varit gravid utan kanske bara noterat att mensen varit något senare än vanligt.

Behandling

Behandlingen vid missfall varierar med vilken typ av missfall man får och hur väl man kan hantera förlusten.

Diagnostisering

Om man vid graviditet får blödningar ska man alltid, för säkerhets skull, söka vårt. Så länge blödningarna inte är kraftiga och/eller inte vill sluta är det i regel inte nödvändigt att söka akutvård. Istället kan man beställa tid hos sin vanliga gynekolog om man får en tid inom några dagar. Om man är mycket orolig och därför lider starkt av detta rekommenderar vi på Underlivet.nu att du ändå söker dig till akutvården. Även om missfall normalt inte går att förhindra och man därför inte kan göra så mycket på akuten slipper den tjej som är orolig åtminstone gå och lida i onödan medan hon väntar på att få en vanlig gynekologtid. Gynekologen försöker vid undersökningen fastställa varifrån blödningen kommer men han/hon tittar även på hur stor livmodern är och kan genom detta ofta bedöma ifall det rör sig om ett missfall eller ej. Om man söker vård mycket tidigt i graviditeten är dock fostret ofta så litet att läkaren inte kan avgöra ifall man är gravid eller ej och man får i så fall komma på ett återbesök.

Vänta ut missfallet

I andra fall kan läkaren konstatera att ett missfall pågår och man blir då oftast rekommenderad att åka hem och låta missfallet ha sin gång, givet att läkaren bedömer att det inte finns en medicinsk risk, t.ex. mycket kraftig blödning. Många väljer då att åka hem för att i hemmets trygghet vila och ta det lugnt tills det hela är över. Detta kan vara en traumatisk upplevelse för många tjejer. Även om embryot oftast är för litet för att vara synligt blöder det normalt en hel del och det gör ont. Konstaterar man på sjukhuset att ett missfall är på gång och man som gravid känner sig väldigt stressad över detta, är det viktigt att man låter vårdpersonalen veta hur dåligt man mår, så att man kan få tillräckligt mycket stöd och hjälp att gå igenom missfallet.

Medicinsk och kirurgisk behandling

Om missfallet inträffar tidigt i graviditeten blir påfrestningen för kroppen mindre och det är enklare för kroppen att stöta ut embryot och därför behöver missfall som inträffar innan starten av den sjunde graviditetsveckan normalt inte behandlas rent medicinsk. Ju längre in i graviditeten man kommit, desto större blir ansträngning för kroppen att stöta ut det döda fostret. Förr var det vanligt med så kallad skrapning. Skrapning innebär att läkaren använder ett instrument för att avlägsna rester av graviditeten från livmodern för att skynda på utstötningen. Numera använder man sig dock mer sällan av skrapning och låter kroppen sköta utstötningen själv. Man får istället ofta medicin i tablettform som hjälper till att få livmodern att stöta ut resterna, speciellt när fostret dött innan 12:e graviditetsveckan. Skrapning görs idag främst när man genomgått ett sent missfall.

Att genomgå ett missfall är normalt något naturligt och kvinnokroppen är därför anpassad för att klara av det utan att ta skada. Därför återhämtar sig kroppen i regel imponerande snabbt och är ofta helt återställd efter bara två veckor. Även om det inte är ett måste, så rekommenderar vi på Underlivet.nu att du inte badar, använder tampong eller har samlag under denna korta tid för att minimera risken för infektion. Redan efter 2-6 veckor brukar tjejen få ägglossning igen och kan därför återigen befruktas och bli gravid. Man bör dock tänka på att även om man rent kroppsligt kan bli gravid igen är det dock inte säkert att man själsligt är redo för detta. Därför rekommenderar vi att man, åtminstone om det är ens första missfall, väntar och tar sig den tid man behöver för att bearbeta de känslor som kan ha kommit upp till ytan pga. missfallet. Känner tjejen att hon behöver professionell hjälp med att bearbeta sina känslor kan såväl hon som sin partner få hjälp och stöd vid din lokala kvinnoklinik eller barnmorskemottagning.

Det är normalt att fortsätta ha blödningar i ca 2 veckor efter att man genomgått ett missfall eller en skrapning och detta är inte farligt för kroppen. Om man däremot har en kraftig blödning som inte går över, man upplever smärta, flytningar, feber eller börjar känna sig svag och apatisk rekommenderar vi att man genast söker sig till närmsta akutmottagning för säkerhets skull.

Förebygga missfall

Att förebygga missfall är i de flesta fall omöjligt och inte heller önskvärt då missfallet är kroppens sätt att sortera bort de foster som blev defekta och aldrig skulle ha överlevt ändå. Man kan kanske tänka att det är primitivt och grymt att så många befruktningar misslyckas och att människan borde vara mer utvecklad än så. Att skapa ett liv är dock en extremt komplex process även för naturen och att det därför ofta blir fel är tyvärr något ofrånkomligt. Att förgifta kroppen med rökning, alkohol och andra tunga droger ökar dock risken för att fostret skadas och att detta leder till missfall, varför den som vill bli med barn bör undvika droger. Är man eller vill man bli gravid kan man leva ett normalt liv då aktiviteter som arbete, träning eller sex inte ökar risken för missfall. Att råka ut för mindre olyckor är inte heller något som ökar risken för missfall.

Ålder allt vanligare faktor
Ålder är någonting som ökar risken för missfall genom att man lider större risk att drabbas ju äldre man blir. Att familjeplanera och vänta för länge med att skaffa barn tills omständigheterna blir helt ”rätt” leder därför ofta till att man utsätter sig för en större risk att få missfall. Risken för missfall är som minst från ca 16 års ålder fram till man är ca 25-30 år. Därefter ökar risken ganska mycket varje år fram till slutet av 30-årsåldern då den ökar kraftigt för varje år som går. För den som vill göra sitt bästa för att minska risken för missfall är alltså det viktigaste att börja i tid! Den genomsnittliga förstföderskan i Sverige idag är dock drygt 30 år gammal och som följd av att vi skaffar barn allt senare ökar tyvärr också antalet missfall. 

Att låta risken för missfall hindra kvinnor från att försöka få barn är dock något vi på Underlivet.nu motsätter oss. Förutsatt att man inte lider av någon ovanlig sjukdom som gör att man löper mycket stor risk att få missfall eller gravt handikappade barn tycker vi att man inte ska låta sig avskräckas av risken att få missfall. För om man inte ens vågar försöka att bli gravid och skapa sitt eget barn är chansen för barnet att få leva lika med 0. Därmed inte sagt att vi vill bagatellisera det trauma ett missfall innebär för många, men för den som har den psykiska styrkan uppmanar vi att försöka. Sannolikheten att allt går bra är trots allt mycket större än att det går fel.

För den som råkar ut för ett missfall ger det i regel inga svårigheter att åter kunna bli gravid. Livmodern är anpassad för att kunna gå igenom ett missfall utan att ta skada och återhämtar sig normalt helt inom några veckor. Inte heller ökar risken för att man får ännu ett missfall nämnvärt. Varje gång man blir gravid är risken uppemot hela 50 % (dvs. varannan graviditet) att man får ett missfall. De allra flesta missfallen inträffar dock troligen så tidigt i graviditeten att kvinnan aldrig ens vet om att hon är gravid eller märker av missfallet. Av de graviditeter som mödravården registrerar slutar drygt 10 % med missfall. Detta innebär att ungefär 1 av 4 kvinnor någon gång får ett missfall.

Upprepade missfall
Att få tre på varandra följande missfall kategoriseras som ”upprepade missfall” och om man får detta samt planerar att bli gravid igen genomförs ofta en utredning, där både kvinnan och hennes partner undersöks. Man letar då efter bland annat ärftliga sjukdomar och om kvinnan lider av någon så kallad autoimmun sjukdom. Som väl är, drabbas bara 1 av 100 kvinnor av tre missfall i rad.

Vid osäkerhet, sök alltid vård
Att ha blödningar är vanligt i början av en graviditet och kan bero på en hel rad olika faktorer. I de flesta fall innebär blödningen inte att man fått ett missfall men vi på Underlivet.nu rekommenderar ändå att tjejer söker sig till mödravårdscentralen eller gynekologen ifall de får en blödning när de vet om att de är gravida. Om ett missfall skulle vara på gång kan man normalt inte förebygga detta även om man får medicinsk vård men för att minska risken för den gravida är det en trygghet att vara under observation.