Utomkvedshavandeskap


Utomkvedshavandeskap inträffar vid ungefär en av 100 graviditeter och innebär att ett befruktat ägg fäster och börjar växa någonstans utanför livmodern. Ägget kan dock inte överleva utanför livmodern och ett utomkvedshavandeskap slutar därför i missfall. Under tiden som ägget har grott har det bundit till sig omkringliggande blodkärl. När missfallet så slutligen kommer och ägget lossnar från dessa blodkärl startar en blödning som kan bli mycket kraftig och livshotande ifall den inte stoppas. Därför är det viktigt att man snabbt får vård ifall man får en blödning i samband med ett utomkvedshavandeskap. Vanliga symptom vid utomkvedshavandeskap är molande värk i underlivet, ihållande svåra buksmärtor samt blödningar från underlivet. Utomkvedshavandeskap behandlas genom att man tar ut det missplacerade embryot och stoppar blödningen om den är kraftig.
Utomkvedshavandeskap går inte att förebygga utan är en risk alla kvinnor löper vid varje befruktning.

Orsak

Ett utomkvedshavandeskap inträffar då en kvinnas ägg befruktats men av någon anledning inte når livmodern, där den måste hamna för att graviditeten ska kunna fullbordas. Istället sätter sig ägget fast någonstans utanför livmodern där det börjar växa. Vanligast är det att ägget fastnar i äggledaren, men i sällsynta fall kan det även fastna i äggstockarna, livmoderhalsen eller bukhålan. Om ägget fastnat i äggledaren uppstår ofta en blödning som sköljer bort ägget vilket innebär ett missfall. Ungefär hälften av alla utomkvedshavandeskap slutar troligen på detta sätt.

Ett utomkvedshavandeskap leder nästintill alltid till missfall då embryot i regel inte kan utvecklas till en färdig människa utanför livmodern. I mycket sällsynta fall har ägget kunnat utvecklas till ett livskraftigt foster genom att det befruktade ägget hamnat i buken och moderkakan där mirakulöst fått blod från omkringliggande blodkärl. Detta är dock extremt ovanligt och ett livsfarligt tillstånd då risken för att förblöda om en blodkärl brister är mycket stor.

Ungefär hälften av alla utomkvedshavandeskap tros sluta i spontan abort (d.v.s. missfall), innan man hinner upptäcka och avlägsna embryot på kirurgisk väg.

Heterotopisk graviditet
I sällsynta fall kan två ägg (tvillingar) befruktas samtidigt men ett ägg hamna i livmodern och ett ägg utanför livmodern. Ägget utanför livmodern skapar ett utomkvedshavandeskap som då i regel avlägsnas genom ett missfall eller genom en abort inom två månader från befruktningen. Ägget inuti livmodern förblir dock ofta oupptäckt då ägget utanför livmodern får all uppmärksamhet. Det klarar sig dock ibland trots påfrestningen av det andra äggets missfall eller abort och kan sluta i en fullföljd graviditet.

Symtom

Normalt är symptomen inledningsvis milda för att sedan förvärras. Vanliga symptom på ett utomkvedshavandeskap innefattar långvarig molande värk i underlivet och/eller ihållande svåra smärtor i buken eller ryggslutet och blödningar från underlivet. Ifall ägget lossnar och hamnar i bukhålan uppstår det där ofta en blödning som kan bli riklig och livshotande. Ett symptom vid en kraftig blödning orsakad av ett utomkvedshavandeskap i bukhålan är förutom buksmärta ofta smärta i axlarna. Även från livmodern kan en blödning komma som då rinner ut via slidan. Andra symptom inkluderar smärta vid urinering eller tarmtömning och Även mensvärkliknande symptom är vanliga vid utomkvedshavandeskap liksom de är i början på en frisk graviditet eller ett tidigt missfall. Symptomen vid ett utomkvedshavandeskap är ofta till stor del desamma som vid andra åkommor, t.ex. blindtarmsinflammation eller PID. Den vanligaste feldiagnosen vid ett utomkvedshavandeskap är att åkomman förväxlas med PID.

Utomkvedshavandeskap kan innebära ett livshotande tillstånd som obehandlat ofta leder till döden för den gravida kvinnan genom att hon förblöder. I rika länder som Sverige har man idag mycket goda möjligheter att diagnosticera och behandla utomkvedshavandeskap men i fattiga länder är utomkvedshavandeskap fortfarande en mycket vanlig dödsorsak för unga kvinnor.

Ifall du får svåra smärtor i underlivet eller plötsliga smärtor i magen rekommenderar vi att du omedelbart söker akut vård (gärna ambulans) då smärtorna kan bero på ett utomkvedshavandeskap. Ifall du vet om att du är gravid och du upplever några andra av symptomen nämnda ovan, ska du även då kontakta akutvården.

Frånvaro av symptom vanligt
Även om ett utomkvedshavandeskap är en misslyckad graviditet som innebär att embryot är nästintill dödsdömt, är dock detta ofta något som den gravida kvinnan inte märker. Hon får istället normala tecken på graviditet, som ömmande bröst, nattlig kissnödighet eller illamående, och har därför ingen möjlighet att veta att graviditeten är dömd att sluta i missfall. Precis som vid friska graviditeter är det också vanligt att den gravida kvinnan inte märker alls att hon är gravid. Förr eller senare kommer dock missfallet med högsta sannolikhet att inträffa och ju längre in i graviditeten det händer, desto större är riskerna för den gravida kvinnan. De flesta utomkvedshavandeskap upptäcks mellan graviditetsvecka 5 och 8.


Behandling

Diagnos

Ofta söker kvinnan som drabbats av utomkvedshavandeskap vård för de smärtsamma buksmärtor som åkomman ger upphov till.  Buksmärtor kan dock även bero på t.ex. en blindtarmsinflammation, äggledarinflammation eller någon annan typ av missfall varför det är vanligt att man får gå igenom en grundlig undersökning innan diagnosen utomkvedshavandeskap kan ställas. Ifall man har tur kan dock läkaren redan vid en inledande ultraljudsundersökning se att det rör sig om ett utomkvedshavandeskap genom att han/hon kan identifiera ägget som fastnat någonstans utanför livmodern.


Operation vanligt…
Ifall symptomen är akuta med svåra buksmärtor och en blödning genomförs i regel ett kirurgiskt ingrepp där man tar ut det missplacerade embryot, moderkakan och fosterhinnan. Operationen har normalt inneburit att man varit tvungen att skära upp buken för att kunna avlägsna dessa organ och embryot, men på senare år har det blivit vanligare att man istället kan genomföra en så kallad titthålsoperation som innebär att ärrbildningen efter operationen blir betydligt mindre.

…men inte alltid nödvändigt
Det är dock inte alltid nödvändigt att genomföra en operation. Ofta finns ingen blödning och smärtorna är av en mindre intensiv, mer molande, variant. Då kan man välja att avvakta med operation någon dag eller två och se ifall inte kroppen själv klarar av att göra sig av med embryot genom att framkalla ett missfall, vilket den ofta faktiskt lyckas med.

Förebygga utomkvedshavandeskap


Utomkvedshavandeskap är en åkomma som är omöjlig att förebygga förutsatt att man vill kunna bli befruktad. Detta då den beror på att det befruktade ägget fastnar på sin väg till livmodern, något som inte går att förebygga genom kosthållning, motion etc. Vill man bli befruktad är därför risken för utomkvedshavandeskap något man måste leva med.
Utomkvedshavandeskap och infertilitet

Ifall ägget fastnat i äggledaren kan denna brista om ägget hinner växa sig tillräckligt stort. Skadan som då uppstår på äggledaren självläker i bästa fall men tyvärr är det vanligt att en ärrbildning uppstår. Denna ärrbildning kan göra det svårare att bli gravid igen och ett utomkvedshavandeskap ökar därför risken för ofrivillig barnlöshet. Ibland måste dessutom äggledaren opereras bort i samband med att embryot, moderkakan och fosterhinnan avlägsnas kirurgiskt. Även om tjejer har två äggledare ökar detta risken för infertilitet.

Efter ett utomkvedshavandeskap är det viktigt att den skadade vävnaden får läka ordentligt för att minimera risken för permanenta skador. Därför rekommenderar vi att man låter minst två menstruationscykler passera innan man försöker bli gravid igen efter ett utomkvedshavandeskap.