Inkontinens (Urininkontinens, Urinläckage)

Förebygg & Lindra Inkontinens

Vagitrim Knipkulor

Träna dina knipmuskler
och stärk ditt bäckenbotten.
Innehåller tre kulor med 
olika storlek och vikt.



Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Inkontinens är en vanlig åkomma hos kvinnor och 1 av 3 kvinnor får någon gång i livet besvär av urinläckage. Vanligt är att graviditet och förlossning försvagar kvinnors vävnader i området kring urinröret. 

Tjejer som lider av astma eller kronisk luftrörskatarr och tjejer som röker, är kraftigt överviktiga eller lider av långvarig förstoppning löper extra stor risk att drabbas av inkontinens. Trots att hundratusentals svenskor är drabbade, skäms många tjejer över sina besvär och tror att de är ensamma om problemet. Idag finns det som väl är goda möjligheter att behandla inkontinens.

Om man har urinvägsinfektion kan man ibland få tillfällig trängningsinkontinens pga. att bakterierna irriterar urinblåsan. Även förkylning kan ge tillfällig inkontinens.


Inkontinens vid graviditet

Inkontinensbesvär är mycket vanliga i samband med graviditet och förlossning (speciellt den första), då kroppen under denna period förbereder sig för förlossningen genom att mjuka upp bindväv och muskler. Som följd av detta blir många kvinnors vävnader i området kring urinröret svagare. Under själva förlossningen innebär krystvärkarna ännu en påfrestning för vävnaderna vilket i sig också ökar risken för inkontinens. Efter förlossningen återställs kvinnans hormonbalans, men ibland kan vissa vävnadsförändringar vara kvar. Även om så är fallet kan man med hjälp av träning oftast bota inkontinensen och behöver därför endast använda inkontinensskydd under en period.

Kvinnor som fött flera barn löper en större risk att drabbas av inkontinens ifall de fått en dålig knipförmåga i bäckenbottenmuskulaturen eller tecken på framfall.

Symptom

Urininkontinens brukar indelas i ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens.

Ansträngningsinkontinens
Ansträngningsinkontinens innebär ett läckage av mindre mängder kiss i samband med att man anstränger sig eller att man har ett kontinuerligt läckage. Ansträngningsinkontinens orsakas ofta av uttänjda muskler och ledband i bäckenbottnen. Om man har ansträngningsinkontinens kan man kissa på sig lite när man t.ex. hoppar, anstränger sig, skrattar, hostar eller nyser.

Trängningsinkontinens
Trängningsinkontinens innebär att man istället plötsligt kissar på sig. Trängningsinkontinens kan bero på en mängd olika faktorer, t.ex. avflödeshinder, nervsjukdom eller av okänd anledning. Man kan också få trängningsinkontinens pga. bakterier i urinen eller stenbildning i urinblåsan.

Blandinkontinens
Blandinkontinens, den kanske vanligaste formen av urininkontinens, är en blandning av ansträngnings- och trängningsinkontinens och ofta är besvären av den ena åkomman värre än den andra.

Mediciner kan förvärra symptomen
Vissa mediciner, t.ex. vätskedrivande, kan göra inkontinenssymptomen värre och andra kan göra det svårare att kissa och att tömma urinblåsan ordentligt.

Du bör kontakta din läkare om:
Du lider av kraftiga trängningar som dessutom har varat en tid, du har blod i urinen, du har svårt att tömma blåsan eller om du lider av en neurologisk sjukdom.


Behandling

Vid urininkontinens är det ofta nödvändigt att först och främst använda inkontinensskydd som öppna skydd eller blöja, både av praktiska och hygieniska skäl. Samtidigt vill man också i regel komma till rätta med orsaken till inkontinensen. Tyvärr drar sig många kvinnor för att söka hjälp, och lider i onödan. De allra flesta som söker hjälp blir nämligen botade eller får åtminstone sina symtom lindrade så att de kan leva ett normalt, aktivt liv.

När man väl bestämt sig för att söka hjälp kontaktar man bara sin vårdcentral. Då inkontinens är så pass vanlig är de i regel mycket vana vid sjukdomen och har god förståelse för problematiken.

Ansträningsinkontinens och trängingsinkontinens behandlas i regel på olika sätt.

Ansträngningsinkontinens behandlas vanligen med träning eller operation. Framför allt bäckenbottenträning är ofta effektiv. Effekten kommer i regel efter ca 3 månader men man bör träna ordentligt i ca sex månader om effekten låter vänta på sig innan man ger upp.

Trängingsinkontinens behandlas i regel med blåslugnande läkemedel och blåsträning och bara i sällsynta fall med operation. Den som lider av trängingsinkontinens känner sig ofta kissnödig, men kissar bara små mängder (mindre än 2 deciliter per toalettbesök). Då är blåsträning ofta verkningsfull. Blåsträning går ut på att försöka hålla sig ett tag även om man känner sig kissnödig och kissa först när man kan kissa ut 3-5 deciliter. För att hålla reda på sina toalettbesök ska man föra en så kallad blåstömningsdagbok.

Som inkontinent är det bra att motionera och att dricka i lagom mängd, dvs. att inte dricka för mycket och att hålla sig borta från vätskedrivande drycker som öl, te eller kaffe.

I Sverige kan den som drabbats av inkontinens få gratis hjälpmedel, t.ex. katetrar, uridom, absorberande skydd och plastbyxor av sin inkontinens-vårdgivare. Vanliga inkontinensskydd kan man köpa på såväl apotek som stormarknader.

Förebygga urininkontinens


Tyvärr vet man inte mycket om vad som är effektivt vad gäller att förebygga urininkontinens. Nedan finns de råd som idag ges för att förebygga urininkontinens men huruvida de verkligen hjälper eller ej kan man inte vara helt säker på.

Som med förebyggande träning i allmänhet är god och regelbunden motion troligen bra. De kissvanor man, ofta som barn, lägger sig till med är troligen också viktiga. Regelbundna knipövningar har antagligen också en positiv effekt och man ska helst göra dem flera gånger per dag.

En knipövning kan gå till på följande sätt:

Lägg dig på rygg, pressa ner din korsrygg mot golvet och lyft samtidigt upp stjärten och knip med skinkorna. Har du inte tid, ork eller möjlighet till detta flera gånger per dag kan du istället göra stående knipövningar, t.ex. när du står och väntar på bussen eller i snabbköpskassan. Detta gör du bara genom att knipa bäckenbotten.

För att se till att du verkligen kniper bäckenbotten kan du testa att knipa när du kissar. Gör du rätt ska kisstrålen då brytas (tänk bara på att sedan kissa klart).

När det gäller kissvanor ska man varken kissa för ofta eller för sällan. Hur ofta ”lagom” är, är svårt att säga men att hålla sig hela dagen och kissa först när man kommer hem från jobbet eller skolan är troligen för sällan. Kissar man normalt mindre än 3 deciliter när man går på toa går man förmodligen för ofta.

När man väl satt sig för att kissa ska man försöka att slappna av, om möjligt sitta skönt, och inte stressa eller krysta för att inte störa de känsliga kissreflexerna och så att bäckenbotten kan slappna av. Gör ditt toabesök till ett berättigat tillfälle att pusta ut och låt kissandet ta den tid det tar!